Thursday, August 31, 2006

Nu har Norman flyttat

Norman har flyttat till en ny lägenhet, söder om söder så att säga.
Under oss har det visat sig bo en finska som försöker ta död på sig själv med cigaretter, vilket hon dessutom mer än gärna delar med sig av...
Hoppas det blåser åt ett annat hål i morgon :)
Nu har man dessutom äntligen bredband värt namnet. 100 mbit, rätt in i lägenheten!
Visst, sure,, det är nymålat och fräscht,bredbandet är brett och allt sånt där men är inte att flytta att dö en smula?


I morgon när jag är mindre trött så är säkert the blues gone with the wind,,ELLER så är jag verkligen en smula konspiratorisk av mig!


Lev väl!!


//Norman B Fibbler

Sunday, August 27, 2006

Bofinkar, Pilfinkar, Missilfinkar

Som titeln idikerar har jag dragit på mig ornitologmössan denna gång.
Det har dykt upp en ny fågel på stan. Tha badest bird on the block, skulle man kunna säga. Jag talar om den dödsföraktande Missilfinken. Denna lilla fågel, till förvillelse lik en vanlig bofink, har förmodligen fel på sin DNA-stege, den lilla som den har. Likt Kamikatze piloter under andra världskriget kastar den sig ned mot marken i jakt på vad den än vara månde; Pommes frites, brödsmulor, tuggumirester och annat namnam...
Den mest utmärkande för Missilfinken är att den inte väjer för någonting, inte ens människor, utan touchar kompromisslöst ditt öra bara för att vara först på den eftertraktande smulan. Du ser dom sitta i stöddiga mobbar, och dricka sig berusade på ölslattar, innan deras vansinnesfärder tar sin början. Jag undrar vad samhället tänker göra åt denna nya pest? Kramsfåglar med skyhöga kolesterolvärden och taskig attityd.
Bofinkar skall pipa och hoppa vettskrämt undan när man närmar sig, inte länga fram en klo i ett fåfängt försök att få dig att snubbla. Fågelvärldens Kenta och Stoffe sitter i buskarna och vrålar om hur starka dom är just idag. Fånga fanskapen i fisknät och gör paj på dom är mitt recept..

MEN så är ju jag en smula konspiratorisk av mig...


Lev väl!!


//Norman B Fibbler

Saturday, August 26, 2006

Mer politik!

Precis som min vän spacebabe påpekar i sin blog, är det faktiskt och i vart fall för mig, i år svårare än någonsin att bestämma sig. Skall man välja med hjärtat eller med hjärnan? Är det bra om alla i alla lägen får vara med på allting, och är verkligen ökad privatisering vägen till valfrihet? Svara mig någon som vet, för jag gör det faktiskt inte.
Jag köper inte en bil av en hästhandlare utan av en bilnasare, men blir kanske tvungen att göra affär med hästhandlarn i alla fall eftersom han äger affären ihop med bilnasarn?? Jag menar, röstar jag på Göran får jag frisörmördarna och velourkommunisten på köpet. Och röstar jag på Maud, ja då får jag ju salongsfaschisten, frikyrkopastorn och högerbroilern på köpet åt andra hållet.
Jag vill fanimej bara rösta på EN person, inte på detta personlighetsklyvna menageri!!!

Hade jag haft hår, skulle jag blivit gråhårig!

Er vän Norman vet varken in eller ut!



Lev väl!

//Norman B Fibbler

Wednesday, August 23, 2006

Snart är det val..

Kollar in Aktuellt, och ser den borgeliga fyrklövern nochalant hänga runt ett bord.
Någon konstaterar att politik är politik, och man kan bara göra sitt bästa. Väljarna har det hela i sin hand,typ. Dom ser oförskämt harmoniska ut..

In på banan stövlar Per Nuder..Det ser ut som om han fått en gärdsgårdsstör uppkörd i rectum. Han drar inte en millimeter på munnen, och hans stående försvar mot alla förslag som presteras av det blå gänget är:

- Då ökar orättvisorna!

Excuse me mister bister!
Ni har kämpat tappert mot orättvisorna i över hundra bast, och ändå är det ständigt NYA orättvisor ni anar bakom väderkvarnarna. Är detta resultatet av att ni SJÄLVA regerat i stort sett oavbrutet i 75 år....Är det bara jag som får Don Quijote vibbar?

Inte kan man väl rösta på en person som tar sig själv på sånt stor allvar att han inte kan dra på munnen, ens för en strimma av en sekund, bara för att han ska bevisa vad seriööööööös han är..

Eller?



Lev väl!


//Norman B Fibbler

Tuesday, August 22, 2006

Vi ska flytta

Så sant som det är sagt! Nu skall Herr, Fru, Junior och lilla Fröken Norman B Fibbler flytta. Uppfyllda av köpfesten har det inhandlats en lägenhet till ett mycket förmånligt pris.
(Nu skall det dessutom i ärligheten namn påpekas att vi faktiskt spar enormt mycket pengar varje månad på denna flytt.)
Nåväl, lägenheten är blygsamt mindre än det residens som vi innehar idag, och jag levde länge i tron att vi då mängdmässigt bör ha möbler och inventarier anpassade även för det nya residenset.
Ack vad jag bedrog mig.
Min hustru skall förnya oss, och är därför just nu Blockets bäste kund. ALLT ligger i farozonen, och här hjälper inga nostalgiska åthävder. Soffor, stolar, skåp och annat bärs i en aldrig sinade ström ut ur lägenheten av köpsugna spekulanter, medans jag med tårar i ögonen säger farväl till mina gamla och kära vänner bokhyllan Billy och klädskåpet Fridolin.
Jag är inte speciellt stor på förändringar om man uttrycker det hela milt.
Därtill kastar hustrun, det lömska stycket fullt användbara bra-å-ha saker, med argumentet att bara för att man inte pillat ut det ur sin dammkokong de senaste sju åren, så behöver man det inte längre.
Detta är en av anledningarna till att hon är portförbjuden på KB i Stockholm och Karolina redivia i Uppsala.

-Begriper ni väl själva, att en bok som legat hör och skräpat i sexhundra år, och inte blivt stulen är ointressant! SLÄNG SKITEN!

Min hustru är en mycket ond och känslokall varelse...





(förlåt älskling)



Lev väl!

//Norman B Fibbler

Monday, August 21, 2006

Motorvägar med vajerräcken.

Motorvägen mellan Norrköping och Kalmar, E22, har ofta kallats för dödens väg.
Därför är hastighetsgränsen modest bestämts till nittio kilometer i timmen, och vajerräcken monterats i vägens mitt. Detta innebär att långa sträckor enbart består av en fil i vardera riktning. Nittio knyck får alla köra, långtradare och husvagnar inkluderat. Således borde man kunna köra enfiligt hela vägen då inga omkörningar behövs. Förklara då för mig, varför vägverket inrättat kilometerlånga omkörningszoner var och varannan mil? Jag anar en konspiration! Inga omkörningar, inga böter!
Vi uppmanas av myndigheten att bli lagbrytare, bara för att dom skall få pengar till kaffekassan och personalfesten med stripp och yxkastning! Jojo.. det krävs ett skarpt öga som eder argus Norman B Fibbler att upptäcka även dessa saker!
Jag säger bara; kör i åttio eller inte alls!!!!


Lev väl!

//Norman B Fibbler

Saturday, August 19, 2006

Dopingprov

Er skribent har varit på dopingkontroll!
I samband med att jag blev anställd på mitt nuvarande jobb, kallades jag till hälsokontroll med tillhörande drogtest.

-Det brukar aldrig vara några problem, sa chefen.

Provtestningen skulle äga rum på en adress mitt i Stockholms innerstad, en riktigt faschionabel adress. Trappuppgången är en orgie i marmor, mässing och blyinfattat glas. Man har mycket svårt att ana vilka hemligheter som döljer sig bakom dom stora mörka dörrarna, och känsla av att en hemlig angent när som helst kan komma smygande ner för trappspindeln med allt som är kvar av Sveriges militära försvar under armen är ständigt närvarande. När jag ringer på dörrklockan hör jag ingenting.
Jag trycker ännu en gång, och möts av en skrapande röst.

-Testkliniken.
-Hejsan! Jag har tid klockan tio för provtagning.
-Namn?
-Norman B Fibbler heter jag!
-Var god dröj.

Sen säger dörren inget mer, utan glider bara ljudlöst upp.
Jag träder in i väntrummet, och möts av det som senare skall visa sig vara min provtagare.
-Välkommen till testklinken, sätt dig ner därborta så ropar vi upp dig.
Därborta är i andra ändan av lokalen och det tar en stund att komma dit.
När jag kommer fram är damen bakom disken redan framme.

-Norman B Fibbler, ropar hon och tittar på allt och alla UTOM mig.
-Här!, ropar jag och sträcker upp armen som i småskolan.
Hon kommer fram till mig och sträcker fram handen.
-Gisela, jag är biomedicinsk analytiker.
Hon har tjocka glasögon och hennes hand är kall och slapp som en död flundra.

Efter diverser andra prover som blodtryck, EKG och reflexkontrollere är det dags för dopingkontrollen. Gisela med grappobottnarna och fiskhanden förklarar alla regler för mig.

-Du får INTE spola vatten i handfatet eller spola i toaletten.
-No problems svarar jag.
-När du sen är färdig är det viktigt att du omedelbart lämnar provet till mig för temperaturbestämning.
-Är urinet för varmt eller för kallt så får du göra om .

Hon ler ett snett leende, ger mig en vit plastmugg och önskar mig lycka till.

Vissa män har inga som helst problem att pinka på kommando, men si, det har jag.
Min blåsa blir plötslig torr som Sahara, och paniken kommer långsamt smygande.
Det känns oerhört fånigt att stå med denna mugg i beredskap och vänta på dom enormt värdefullla droppar som man eventuellt någon gång i framtiden kan tänka sig prestera.

Klockan går, och torkan består.
Då hör jag plöstligt Giselas röst.
-Går det bra?
Jag kastar en blick över axeln och ser då den ENORMA backspegeln som är monterad i taket. I denna spegel som säker förstorar allting minst 40 ggr ser jag hennes grappobottnar och elaka leende.
Jag blir jätterädd.
Så pass rädd att jag tappar muggen i muggen så att säga.
-Ojdå, en liten olycka, skrockar hon och sträcker fram en ny mugg.
-Vill du att jag skall spola lite med vattnet ?, frågar hon och jag hör hur hon skrapar med kranarna.
Er skribent har vi det här laget stått i närmare fyrtiofem minuter, och tanken av att
fördriva ytterligare tid på klinikens test-toa lockar föga, varför jag med en enorm kraftansträngning pressar fram dom droppar som behövs.
Muggen lämnas i ILFART , och klarar alla besiktningar med flygande fanor och klingande spel. Gisela pysslar med min papper och jag frågar om det är okej att gå.

-Det går fint, säger hon och sträcker flinande fram flundran, tack för den här tiden.

Jag slår mig i backen på att denna biomedicinska analytiker privat kallar sig för sadist extraordinär eller madame plastmugg.

FAST... det KAN ju vara så att jag bara är en smula konspiratorisk av mig..

Fan vet.


Lev väl!


//Norman B Fibbler.

Tuesday, August 15, 2006

Helvetets förgård stavas med fyra bokstäver.

I K E A.

Jag har precis varit där och återvänt, knappt med livhanken i behåll.
Hustrun, den ormen , gillrade en listig fälla genom att påstå att på en tisdag före lön i Augusti är det nästan inget folk alls på I K E A, varför jag lät mig förledas.
Jag borde vetat bättre.
Redan på parkeringen känner jag att min psykosomatiska ischiasnerv börjar göra sig hörd. Aldrig ett bra tecken, men eftersom templet skulle vara tomt så skulle det nog gå att stå ut.

Utanför entren hör man ett svagt sorl som av vissna löv som virvlar för höstvinden.
Jag ser andra skräckslagna män av beslutsamma hustruar släpas på sina bara knän in i tempelets skräckfyllda labyrinter.

-Kom nu så går vi! Hustrun tar ett stadigt tag om min hand och drar mig mot den penumatiska dörren, som med ett swosch sväljer oss båda.
Därinne är det dunkelt och luktar ångest. Ljudnivån är bedövande och en mänsklig myrstack brer ut sig för mina fötter.

Hustrun styr mig med van hand genom folkmassorna, och jag ser vuxna män med röda ögon och kinder våta av tårar. Vi stannar vi hallgarderoben Sluka. Denna orgie i kitch är en pjäs i masonit och vitlackad furu, monterad av fångarna på hall, och ditställd av någon underhuggare till Satan själv.
-Den här skulle funka fint i hallen, den är bara trettiosju centimer djup, och färgen går fint i ton med väggen.
Jag ser hur hustrun pratar, men jag hör inget.
Hennes beskrivning dränks i ett skri som av dödsångest.
Jag vänder mig om och ser en man i min ålder som just blivt dömd till det värsta straffet av alla - TAG SJÄLV LAGRET....
Paniken i hans ansikte går inte att ta miste på , hans ansiktsfärg skiftar i grått..
Hans hustru har dock bestämt sig, han skall till lagret för att hämta dubbelsängen Fridolf, och därefter försöka klämma in den i en Nissa Micra.
Hans liv går mot sitt slut.

Jag kämpar mot mina demoner genom folkhavet, försöker hålla jämn takt med hustrun och ser i fjärran hur kassalinjen hägrar.

Då kväker dottern;
-Mjukglass..
-Vad sa du gumman?
-M J U K G L A S S..

I templet har Satan så påpassligt utanför det som man tror är den sista kassan öppnat en matvarubutik. Där säljs wienerkorv, kaffe, djupfryst pizza, drycker, godis, vaniljsås, brunsås, pepparsås och...mjukglass.

Som en sista hälsning från Belsebub ringlar sig kön för inköp av ovan nämnda, och i en MÖBELAFFÄR helt oumbärliga artiklar, lång och långsam.
Dottern klänger likt en Gibbon på mina darrande ben, och frågar var fjärde nanosekund om det snart blir vår tur. Till slut når vi den hånleende kassademonen som välvilligt tar ytterligare sekiner ifrån mig.

Det är DÄR och just DÄR, som jag inser varför Ingvar Kamprad kan med stolthet titulera sig Satan från Småland.

- En mjukglass tack!
Eftersom jag nu köat i närmare tio minuter tror jag att mot mig inom två sekunder skall framsträckas en stor mjukglass, kanske med strössel.
Nej.
Jag får en strut.
Glassen tar du själv i automaten på andra sidan säger demonen och blottar sina huggtänder.

Jag ger mig!

Ingvar får mig att bygga mina egna möbler, och numer även att montera min egen glass.
Nästa steg bli förmodligen att jag själv får hugga trädet och smida skruvarna varav min säng skall tillverkas. För ettusenniohundrasextiofem kronor får jag sedan köpa en plastpåse innehållande ett papper med en OBEGRIPLIG ritning som visar hur trädet skall hyvlas, spåntas och sågas, och en till allt annat oanvändbar insexnyckel, som dessutom är för liten.

Ingvar Kamprad, hell dig, Mörkrets förste.





Eller är det bara jag som är en smula konspiratorisk av mig ??


Lev väl!

//Norman B Fibbler

Monday, August 14, 2006

Jobbangst

Första dagen efter semestern och ingen jobbångest.
Läser dom braskande rubrikerna om hur man botar sin jobbångest, men jag tyckte rentav att det var kul att gå till jobbet. Äntligen nåndag, typ.
Alla arbetsgivares dröm.
-Hur har helgen varit ?
-Jovars, men inget går upp emot en fräsch arbetsvecka, Thank you jeeeeeeeeeesus..
Jag passerar förbi vd:s kontor när jag går hem och utbrister alltid ett klämkäckt :
-Tack för idag!!
Jag tror att han misstänker att jag går på droger.
I övrigt kan er trogne skribent bara konstatera att för att hoppa högt över häckar eller ribbor krävs ungefär samma iq som hos en badboll.

ELLER är det bara jag som är en smula konspiratorisk av mig?


Lev väl!

//Norman B Fibbler

Sunday, August 13, 2006

Kan någon

Vänlig människa vara vänlig att ge svar på ett av mina större mysterier just nu.
ÄR det verkligen någon som på friidrotts-em i Göteborg som innehar det ärofyllda jobbet att ratta den lilla radiostyrda volvo-jeepen som åker runt på innerplanen och hämtar bortkastade spjut, diskusar och släggor? Det skulle jag kunna göra, och av "misstag" köra på andra länders tävlande med spjuten. Bara sticka dom lite försynt med spetsen vid hälsenan som dom inte kan tävla mer, i vart fall inte under detta em. Jag lovar, någon tog kontroll över bilen med en jätteremote, jag körde inte....! Känns resonemanget igen?
Det var ju DET flarnen som rejsade i gamla stan, på Västerlånggatan, och dödade minst någon vill jag minnas, skyllde på. DEN snubben skulle ju kunna få köra radiostyrt på innerplan..*mohahahah*

Tycker ju jag då, MEN så är ju jag en smula konspiratorisk av mig!

Lev väl!


//Norman B fibbler

Friday, August 11, 2006

Jag är inte tjock, jag är fluffig!

Som rubriken antyder, är jag inte den minsta mannen som trampat guds jord, eller klampat kanske man skulle säga. Som filmstatist, vilket jag varit ett antal gånger har jag hamnat i ett fack.
Letar man efter en stor man som skall spela suspekt eller elak, ringer man mig.
Slaktare, wrestler och torped - Thats me!
Men, nu var det skjortor jag skulle orera om.
Antingen går man direkt till Nisses Big&Tall, och inhandlar en skjorta för trettonhundra, ELLER så försöker man i första bästa herrekipering. Detta brukar vanligen resultera i stor humor.

-Goddagens min bäste herre! Jag skulle vilja inhandla en skjorta, har du någon i min storlek?
Försäljaren får något flackande i blicken, och börjar famla efter ett måttband.
-Jo, det skulle jag nog tro att vi har! Vi är välsorterade!!
-Lovande..
När han sedan klättrat runt mig något varv med måttbandet i högsta hugg och mätt sig svettig säger han: - Jag skall kolla på lagret.
Detta innebär att han skall gå ut och kolla om dom har några jättekläder kvar sedan fjolårets personalmaskerad.
Han återvänder med ett mesansegel som han mycket diskret blåser dammet av.
- Jamen titta, ett förtält till en husvagn! Var kan jag gå och montera på den?
Jag hänvisas till lastkajen.
-Nja, den är lite för tajt i armarna, har du en storlek större?
Denna kommentar driver expediten till gränsen för harakiri, men han ler servilt och säger:
-Jag skall kolla! Men tänker i sitt stilla sinne att även tjockisar borde fatta att förtält enbart görs i storlek familjevagn.
-Han återvänder med oförättat värv, och ler urskuldande.
-Tyvärr!
Med detta menar han: - Prova hos lantmännen , dom brukar ha begagnade betsäckar till salu så här års..
Ser ni en tjockis som går naken på stan så har han eller hon med andra ord inte hunnit fram till lantmännen i tid och blev utan betsäck i år..vojne, vojne.

ELLER så är jag bara en smula konspiratorisk av mig......(fan vad säcken kliar)



Lev väl!!


// Norman B Fibbler

Thursday, August 10, 2006

En ny trend!

Jag har upptäckt en ny trend!
Den annars så ohippe Norman har sett ett nytt tydligt mönster.
Inte för att jag någonsin kommer att anamma detta, men ändå, signalerna är otvetydiga.
Jag talar om genomskinliga hundbajspåsar.
Detta järva grepp gör nu sin entre på hundtillbehörs marknaden, och folk promenerar stolt genom villaområdena bärandes på en påse skit.
Vad är syftet att ha dom genomskinliga? Det är i alla fall i min värld inget man direkt går och stoltserar med. Kan det vara för att bryta isoleringen och anonymiteten i samhället?

-Tjena, rackarns mycket skit din hund har klämt ur sig idag då.
-Jo tack, hans mage är i fin trim.
Ja,det funkar ju som icebreaker..

Eller är det för att flexa vilken stor hund du har?

- Kolla, den tanten törs vi inte råna, hon har en femlitrare full med skit...Tja, varför inte?

Fast personligen skulle jag nog bara skaffa hund om jag hade en stor gård, med stora marker, omgärdad men taggtråd. Där skulle Ulmerdoggarna få löpa fritt och skita som dom ville. Kommer det inkräktare, så käkar Ulmerdoggen upp dom. Bara sådär lixom. Som levande köttkvarnar, pirayor på fyra ben!

Skitkul..tycker jag då..
MEN så ser ju jag konspirationer genom varje genomskinlig hundbajspåse också..


Lev väl!

//Norman B Fibbler

Wednesday, August 09, 2006

Ring inte till polisen!

Idag har jag hittat en stulen bil.
Jo faktiskt, den stod övergiven på parkeringen här utanför, och nyfiken som jag är ringde jag vägverkets dator som förstår talad svenska, och rådfrågade denna om bilen.
-Detta är en RÖD volvo av 89-års modell, fordonet är efterlyst, förkunnade datorn glatt.
Vad gör man då? Jag, Norman B Fibbler, som den rättskaffens man jag är, ringde polisen.
Jag började med 11414, det "nya" numret för icke brådskande situationer.
-Välkommen till polismyndigheten svarar en manlig telefonsvararröst.

-Gäller ditt ärende pass eller upplysningar om pass tryck ett, vill du göra en polisanmälan eller förlustanmälan tryck två, vill du prata med en speciell person tryck tre. Vill du tala med en telefonist tryck noll.
Skillnaden mellan dom två sista valen hade jag lite svårt att förstå, men jag chansade på att det var någon speciell som skulle vara jätteglad när jag ringde och berättade om den efterlysta bilen.
Jag trycker tre.
-Var god ange anknytningsnummer , fyra siffror, avsluta med fyrkant.
Hmmm.. jag VET ju inte vem jag skall prata med, och kan därför inte någon anknytning.
Kanske bäst att försöka hos telefonisten i alla fall.
-Samtalet avslutas, tack för påringningen, välkommen åter!
Hallå, vänta! Jag vill ju prata med en telefonist!
Fan! Jag ringer upp igen, och får mig till livs samma harang om ettor, nollor, tvår och telefonister. Denna gång trycker jag noll.
Det ringer.. och ringer.. och ringer...
-Polisen!
-Hej, jag heter Norman Fibbler, och jag skulle vilja rapportera att jag hittat en stulen bil
-Står bilen trafikfarligt ? ( jag hör hur hon tuggar på något, och det låter som en mazarin)
-Nej, svarar jag, den står snyggt och prydligt parkerad utanför mitt hus.
-Var god dröj..*klick*
Det ringer.. och riinger..
Efter tio minuter lägger jag på luren. Varefter jag ringer upp på nytt.
Trycker noll och hamnar i växeln, blir kopplad och hamnar hör och häpna i en NY telefonkö.
Ny telefonsvarare: -Välkommen till polismyndigheten. Alla våra handläggare är upptagna för tillfället, men vi gör att för att hjälpa dig så fort som möjligt. Stanna kvar, så blir det snart din tur. Du har nummer 36 i kön.
Sen kommer det hissmusik.
-Tack för att du väntar, du har nummer 36 i kön.
Mer hissmusik.
-Vet du att du kan få hjälp med många ärenden direkt på vår webplats, www.polisen.se?
Tack för att du väntar, du har nummer 35 i kön.
Nu orkar inte Norman med mer hissmusik och lägger därför på luren ytterligare en gång.
MEN, skam dem som ger sig!
Vid tredje försöket så träffar jag rätt!
-Välkommen till polisen! ( En dam i femtio-års åldern svarar)
-Hej, jag heter Norman B Fibbler och jag har hittat en stulen bil!
- Då skall du få prata med länskommunikationscentralen, varsågod!
ÄNTLIGEN! Jag skall få göra min sammhällsplikt och rapportera min observationer!
I´m going to be liberated!
-Länskommunikationscentralen, Gustavsson.
-HEJ! Norman Fibbler här! Jag har hittat en stulen bil!
-Åkej, vilken adress?
-Gösgatan 45
-Bilen Regnr?
-ABC 123
Tangentbordsknappning...
-Röd Volvo?
-JAJJAMENSAN! (Nu ser jag framför mig hur jag lagerkransbeprydd välkomnas på närpolisstationen, och får en kopp kaffe och en mazarin, som tack för rådigt ingripande, och varför inte en liten hittelön?)
- Ären hel?
- Ursäkta?
-Finns alla däck på och sådär?
-Jodå, så vitt jag kunde se var den hel..( nu är jag förbryllad)
-Perfekt, då slipper jag skicka ut en bil. Jag slår jag ägaren en signal, och säger åt honom var bilen står! Tack för samtalet. *Klick*

Vad kommer härnäst?

-Hållå dom rånar posten i Ormsta Centrum!!
-Åkej, (tuggar mazarin) kan du se om dom har automatvapen?
-Jag vet inte!!
-Återkom till mig när du har uppgift om det, gärna med kaliber och vapenmodell!
Tack för påringningen. *klick*

Ring inte polisen, du ödslar bara din egen tid.
Slå istället ihjäl rånaren på fläcken, lämna en lapp med telefonummer och telefontid så får polizen ringa DIG när dom har lust och tid.

Vart är samhället på väg?

Jag är bekymrad.

Lev väl!

//Norman B Fibbler

Tuesday, August 08, 2006

Pretto Sverige...

Har ni läst i tidningarna, hört på radio och sett på tv om den ENORMA skandal som drabbat den lilla lilla ankdammen Sverige? En händelse som manglats fram och åter under hela dagen, med stora svarta rubriker i tabloiderna och allvarsamma kommentatorer på tv.
Är statsminstern mördad? Har kungen kommit ut ur garderoben, eller har det uppdagats att Tage Erlander vars nazitysklands främste spion?
Nix.
En kulstötare har supit sig full med landslagsdräkten på sig.
Mmmmm, sug på den karamellen, mina damer och herrar!
Det som borde orsaka rubriker är väl snarast frågan kring vilken krog som serverar vodka på förmiddagen, till en rundlagd kille med bockskägg, iförd lycra tights, linne, spikskor och nummerlapp.
Undrar om han hade kulan med sig, och hotade bartendern med den?
-Visserligen stötte jag bara arton meter i kvalet men ger du mig inte två sexor, så stöter jag dig i pannan.
DÄR har ni något att fundera över, mitt herrskap!

Eller så tycker jag bara det, för att jag ÄR ju trots allt en smula konspiratorisk av mig.


Lev väl!


//Norman B Fibbler

Monday, August 07, 2006

Vardagsmysterier, eller saker som Norman inte förstår.

1: Långtradare som kör om varandra, i uppförsbackar, med milslånga köer som följd är vardagsmysterium nr 1. Detta på grund av att när omkörningen väl är avslutad, och det kan dröja LÄNGE!, Så slinker omköraren bara in framför nosen på den omkörde, och kör lika långsamt som innan omkörningen. Vad är då meningen med föreningen?

2: Pensionärer på banken, 15:55 är vardagsmysterium nr 2.
Denna alltmer växande folkgrupp har hela dagarna på sig att uträtta sina ärenden på banken.
Jag är hänvisad till slutet av arbetsdagen, och hamnar omfelbart bakom en gammal dam med dammiga bankböcker som skall uppdateras. VARFÖR kan dom inte besöka banken på fömiddagen, när den i princip är tom, och dom i alla fall varit vakna sedan svinottan?

3: Övergångställsknappstryckarna, är vardagsmysterium nr 3.
Inte alla mind you, utan dom som trycker på knappen och sen går utan att vänta på grön gubbe.
Varför i helvete då trycka alls? Är det bara för att ha nöjet att stoppat biltrafiken?

4: Kassamarodörerna är vardagsmysterium nr 4.
Dessa personer som på en direkt fråga från kassörskan om det finns en spänn, femti öre eller whatever vänder formligen ut och in på sig i jakten på efterfrågad valuta.
Sällan (läs aldrig) återfinns något mynt, och man konstaterar efter frenetiskt rivande i väskor, fickor, skor, bagar och andra tänkbara gömslen att; neeeeeeej tyvärr.. Jaha, och varför leta öht?

5: Parkeringsmarodörer är vardagsmysterium nr 5.
Är det bara jag som OFTA råkar ut för att bli nästintill inparkerad när man går och handlar?
Hur jävla långt från ingången jag än ställer mig så kommer det OFELBART nån jäkla flarnhare och och parkerar 9,4 mm från sidan av min bil.
Tror dom möjligen att min snygga bil och deras rostiga, otvättade, gamla Simca skall få ihop det på något sätt och efter 13 månader börja föda röda MG:s?
Dessutom så ÅTERVÄNDER dom alltid samtidigt som jag till sin bil, vilket gör att jag inte kan orera mig , svära och peka i den utsträckning jag skulle behöva.

Come to think of it så blev jag för några år sedan inparkerad på DAGABS kundparkering i Solna, av en korpulent dam i fyrtiofem-års åldern. Hon parkerade , trots att parkeringen i princip var tom så nära min bil att jag fick krypa ut genom passagerardörren. Flytta MIN bil säger ni?
-Otänkbart! Jag var där först och stod bra till för att kunna lasta.
Jag gick i kapp tanten och frågade om hon inte skulle kunna flytta sin bil en smula, då jag inte fick upp förardörren. Hennes reaktion är lika snabb som oväntad.

-Skit ner dig!
-Va?
-Skit ner dig sa jag!

Jag blev först paff, sen förbryllad och slutligen när allt adrenalin runnit dit det skulle skitförbannad.
Du din fula jävla kossa, ( jag månar alltid om att i gräl INTE gå till personangrepp, men i detta fall var det oundvikligt) har du fått till körkort till skänks eller?

-Far du åt helvete, svarar hon, snabbt som en spottkobra
-Va säger du?
-Och ta din fula jävla bil med dig!!!

Nu är det krig!
Jag går ikapp henne ytterligare en gång.

-En sak skall du bara ha klart för dig, säger jag och försöker bibehålla lugnet.
-Om utseende vore straffbart så skulle du för länge sedan suttit inne på livstid.

Sorti Norman B Fibbler.
Jag hör hur hon skriker något, men lyssnar inte.
Jag hade segrat.


Tyckte jag då, men så ÄR ju jag en smula konspiratorisk av mig.

Lev väl!!

//Norman B Fibbler

Saturday, August 05, 2006

Jag släpper ingen djävul över bron.

Jag nämnde denna händelse som hastigast hos en medbloggare häromdagen, men historien förtjänar att som varnande exempel berättas i sin helhet.

Scenen är prisextra, eftermiddag, ett fåtal kassor är öppna och köerna är mycket långa.
Där står vi, tålmodigt inväntande vår tur, såsom vi inlärts genom tusen sinom tusen år av köande.
Framför mig står en 3-4 personer och bakom mig säkert 11-12 stycken.
Allas kundvagnar är tungt lastade med livets nödtorft.
Någonting krusar vattenytan, de blir plötsligt oro i ledet och folk börjar mumla.

-Jodå det går bra
-Varsågod
-Jovars..
-Har du bara det där? - Jamen gå förbi då.

Djupa suckar följer kommentarerna, och jag anar i ögonvrån en kostymklädd person med färdigförpackad sushi i ena handen, pago juice i den andra och ett vilt uttryck i ansiktet.
-Får jag bara komma förbi, jag skall bara ha det här och har bråttom.
Folk är så snälla att dom släpper förbi den lille Illern, och hans köskippningsmanövrer lyckas, ända tills hand kommer bakom mig.
Han krafsar mig på axeln.
- Skulle jag kunna bara få komma förbi dig, jag har bråttom.
Då far fan i bofinken.
JAG har också bråttom och är inte det minsta intresserad av att spela Rickard Rättrådig i kassakön.
-Nä det får du inte.
-Va?
-NEJ, du får INTE gå före mig.
Jag hör hur det fnittras bakom mig i kön.
-Jamen jag har bråttom och..
-Jag med, och du får INTE gå före mig, hör du illa?
Han försöker då finta sig förbi mig men den gubben går inte på en ffd tung back i Lule Hockey.
Jag höfttacklar honom med det lysande resultatet att han välter en tuggummihylla.
-Men va fan! Svär han.
Jag har nu med det stoiska lugnet hos en ko som precis hittat en smarrig tuva gräs att tugga på, börjat ställa upp mina varor på bandet. En och en, och jag vrider eankoderna mot mig precis som det står på skyltarna. Kostymillern ser ut att vara på vippen att explodera.
-Åttahundranittisex å femti, förkunnar kassörskan med ett litet flin.
-Jajjamensan, säger jag med min hurtigaste röst, och får nästa diaboliska infall.
Jag ger kassörskan kontokortet från Handelsbanken, det som jag inte haft pengar på de senaste sex åren.
-Det står att du inte har några pengar på kortet
-Konstigt, svarar jag, det skall det ju finnas. Kan du prova igen?
Kassörskan drar kortet igen och jag ser att illerkillen nu har ett blodtryck värdigt en elefant.
-Nej , det fungerar fortfarande inte.
-Få se på kortet, säger jag. - Men GUD så dum jag är, det är ju fel kort.
Jag ger nu rätt kort till kassörskan och ler mitt allra finaste leende mot Illern.
-Så tokigt det kan bli!
Han dödar mig med blicken, och håller kvar handen om min strupe så länge han ser mig på sin väg ut ur affären.
-Strongt gjort, säger en man som passera mig på vägen ut.

Jag sträcker på mig, och känner att JAG faktiskt stod upp för mig själv och alla medköande i matvarubutiker runt om i världen. En kö är en kö är en kö lixom.

Justice shall be done!



Lev väl!

// Norman B Fibbler

Friday, August 04, 2006

Brustna förhoppningar

Om ni inte har varit i smygehuk så tycker jag att ni skall bege er dit! Förutom att världen börjar på andra sidan vattnet, och att naturen är vacker, så finns i Smygehamn ett fiskrökeri.
Allehanda typer av i olika grad rökta fiskar från Näbbgädda till Torsk finns att till en rimlig peng inhandla i deras fabriksbutik. Och så har dom ju Ål. Faschinationen kring Ål övergår mitt förstånd, och när jag ändå skall orera om vidriga maritima varelser kan jag ju ta med Kräftor på en gång.
Har ni sett filmsekvensen när man ur ett vattendrag plockar ett hästkranium, och ur varje tänkbar öppning rinner det Ålar. Dessa slemmiga semi-ormar är liksom kräftorna asätare, dvs lata jävlar som inte orkar jaga utan bara käkar självdött skit som ramlar ned på sjöbotten.
Ålen är svart och snorig, kräftan är svart och stickig, som kusiner typ.
Kräftan går baklänges, och Ålen slingrar sig fram, fullständigt vedervärdiga lirare.
In i rökeriet, där kön är LÅNG, stövlar en man i sextioårsåldern och tar sig en nummerlapp.
Man ser hur hans ögons spelar över glasmontern, och i hans mungipor kan anas droppar av snålvatten. Han svettas ymningt i värmen och röklukten, och ser trots mungipsdreglet rätt obekväm ut.
- Nummer nittioåtta!
Mannen armbågar sig målmedvetet framåt med den rosa nummerlappen i näven.
-Här, bräker han på klockrent Eskilstunamål, det är jag!
-Och vad får det lov att vara ?
-Åååååååååååååååååål..
Det låter nästan som om han kräks.
-Tyvärr, ålen är slut, svarar damen bakom disken.
Mannen får ett uttryck i ansiktet som påminner om ett plötsligt inkommet dödsbud.
-Ingen Ååååååååål?
-Tyvärr!
-Ingen alls?
-Nej tyvärr inte.
- Amen det är ju BOTTEN!, skriker han, varefter han knölar ihop nummerlappen och kastar den på expediten, vänder på klacken och puttar nästan omkull folk i sin ambition att så snabbt som möjligt lämna etablisemanget.
Utanför leverera han dödsbudet till sin hustru, även hon med dregel i mungiporna.
-Jävla skitställe , åååååååååålen var slut.
-Ja, här handlar vi aldrig mer!
Paret knölar in sig i en astmatisk Volvo 245, som ger ifrån sig en rejäl avgasknall, när dom dolda av ett enormt dammoln lämnar platsen.
Jag funderade rätt mycket på detta när jag satt och avnjöt mina delikatesser i solskenet.
Hade han möjligen åkt nästan 70 mil för att köpa ....Ål , och vände han genast hem till Eskilstuna igen efter oförättat värv?
-Snabbaste vägen hem Gösta, i det här skitlandskapet stannar vi inte en minut till!
Stackars krake, som gick miste om en bit rökt asätare.
En tröst är att snart är det säsong för kokta asätare från Kina och gud vet vart.

Min grundtes är att inte äta saker som slingrar sig (Ålar, ormar och politiker) eller saker som går baklänges ( Kräftor, skorpioner och politiker).

Konstigt? Inte alls, men så ÄR ju jag en smula konspiratorisk av mig!

Lev väl!

// Norman B Fibbler

Thursday, August 03, 2006

Tillgång och efterfrågan



Måhända är bilden illa beskuren, men budskapet borde vara glasklart.
Med såna priser borde tillgången vara pytteliten. Lika liten som tillgången på ett glas kallt vatten mitt i Kalahariöknen, eller på en kvinnlig påve.
Om vem köper?
-Alla.
-190 kronor för en Tjustburgare och 8 spänn för kranvatten det är inte så farlig..DUH...
Således är det inte heller många som höjer på ögonbrynen för lite glass och chokladsås för 52 spänn. När jag tog denna bild så böjde jag mig fram med telefonen för att komma riktigt nära.
Hustrun påstår att förskräckta turister sprang och gömde sig i portsprång och källare då min generösa lekamen kastat en slagskugga över halva Västerviks hamn, och uppenbarligen simulerade en solförmörkelse.
Det är priset turismindustrin i Småland får betala för att jag, ER man på plats skall kunna delge er bizarra företeelser från verkligenheten. Bara det BÄSTA är gott nog!

Eller ÄR jag bara en smula konspiratorisk av mig?


Lev väl!

// Norman B Fibbler

Wednesday, August 02, 2006

Jag har blivit K U L L A D

Jag har blivit kullad av Mathimlen

1) One book that changed your life?

Ingen speciell om jag skall vara ärlig, men möjligen "den heta stenen" av Donald E Westlake. Där lärde jag mig att strö ett par korn salt i en nästan avslagen öl, för att få den att skumma igen. Jättepraktiskt, ända tills man på grund av för många sådana, råkar salta för mycket. Då lär man sig något också.

2) One book you have read more than once?

Den femte diciplinen av Peter M Senge. En bok om den lärande organisationens konst, som jag trots att jag läst den tre gånger och sedan tenterat på den fortfarande inte förstår.

3) One book you would want on a desert island?

Krig och Fred, för jag skulle till slut tvinga mig att läsa den i brist på annat.
Nu har jag bara tittat på den 128 gånger.

4) One book that made you laugh?

Sockerconny eller Ernies årsböcker..

5) One book that made you cry?

Kondoleansboken efter min fars begravning

6) One book you wish had been written?

Ironi for dummies...

7) One book you wish had never had been written?

Mååånga..

8) One book you are currently reading?

Stalins hämnd av Niclas Sennerteg

9) One book you have been meaning to read?

Familjegraven av Katarina Mazetti.


Jag skulle ju kunna kulla Morelli eller Mathimlen, MEN , jag väljer att bara kulla EN person:

Sug-o godsaker

Take it away mannen!


// Norman B Fibbler

Tuesday, August 01, 2006

Tant Berit utan huvud och armar...

Den chockade kvinnan i Beirut skriker högt i radioreportens mikrofon. Massor av döda, dom har ingen huvud, ingen armar!!!!
Det som händer i Libanon är absurt och fullkomligt ofattbart. Oproportionella vedergällningar och vedergällningsvedergällningar.
Min sympati, åsikt och analys av konflikten är klar, men kan lämnas därhän,dock kan jag ändå inte lämna ämnet utan kommentar.
Min dotter, 4 år, hörde också reportaget och förstod att någonting allvarligt hänt. På väg till Västervik frågade hon om varför dom var arga på Berit, och om Berit varit dum? Jag förklarade att det var krig i ett land lång bort som heter Libanon och att tanten i radion var i en stad som hette Beirut. Min dotter har fyra stycken stora halvsyskon och är i princip ensambarn. Hon är en mycket mycket klok liten tjej, och jag ser hur hennes hjärna febrilt bearbetar det som jag sagt. När hustrun skall gå in på Lindex för att handla sig en BH, sätter dottern och jag oss på en av "gubbstolarna", dvs de stolar som av framsynta damklädsaffärer tillhandahåller trötta gubbar. Gubbar som i synbara evigheter väntar på att deras partners skall fastna för ett speciellt plagg. 1 timmes väntan för ett par trosor, eller 90 minuter för en balkonett är ingenting.
Jag ser att dottern får någonting i blicken, hon tänker på något. Sen sträcker hon ut 50 cm brunbränd barnarm och pekar på skyltdockan. Titta Pappa!! Där borta står tant Berit, hon från libananen, hon som inte hade något huvud och armar!!!

Jag hoppas och tror på en snar vapenvila, och jag hoppas på att inga fler civila dör i den här totalt onödiga konflikten...
Förmodligen bara en from förhoppning, men så ÄR ju jag en smula konspiratorisk av mig..


Lev väl!

// Norman B Fibbler