Thursday, September 27, 2007

Eriksgata i Malmö



Janne och Berra är två rojalister i Malmö, som i stort sett inte gör någonting annat än längtar till nästa Eriksgata, och till helgen är deras väntat äntligen slut!
- Jag har skaffat slutspelsskägg nu, skrattar Janne. Fast till på lördag åker det bort.
Berras stora favorit är drottningen, och säger att hon en gång spottade efter honom, fast han tror det var ett misstag.
- Jag låg ju och sov under en gammal dagstidning, så jag var lätt att missa. Sånt hände, säger han och rycker på axlarna.

Båda killarna är lite oroliga för att polisen skall komma och köra bort dem från sina sittplatser.
-Ja.. har man köat för Eriksgatan sedan 1964 vill man ju gärna behålla "front seat"
säger Janne och garvar tandlöst.

Innan vi skiljs åt frågar vi om grabbarna vill framföra någon hälsning till Kungaparet?

Sänkt skatt på sprit och bredare trottoarer säger båda i kör och skrattar så dom ramlar av parkbänken.





Eller???


Lev väl!!


//Norman B Fibbler

Wednesday, September 26, 2007

Peter LeMarc - Kärlek i tystnadens tid.

Stor lycka!
Peters nya skiva damp ner i vår brevlåda idag, packad med mästerverk.
Glädje, sorg, ångest, saknad, ja allt ni kan tänka er finns med och på ett befriande vuxet sätt. Plötsligt känns det lite mindre skrämmande att bli stor - Peter sjunger och förklarar. Detta måste vara ett av de bästa svenska skivsläppen i år.
Vår Svenske Van Morrison gör garanterat INGEN besviken.

Friday, September 21, 2007

Min hustru...

Är en aldrig sinande källa till glädje.
Med (eller kanske på grund av?) sina höga moraliska värderingar hamnar hon ofelbart i dråpliga situationer, av skilda slag. Ta bara den gången tv-pejlaren dök upp utanför dörren, vilket hustrun inte upptäcker innan hon kikat genom dörrens tittöga.
Något även han gör...Detta resulterar i att hustrun kastar sig ned på hallgolvet, och i skydd av mattan, likt de kobror hon så paniskt fruktar slingrar tillbaka ut i vardagsrummet. Hon väser : - Jag tror han såg mig.
Jag frågar henne vad hon tycker vi skall göra, nu och hon väser : - Betala för faaaan.
Hustrun vägrar att komma fram från säkerheten under hallmattan innan internetanmälan om tv-innehav är inskickad, och förebrår mig för min avoga inställning till TV-licensen.
Jag funderar starkt på att till nästa år förska mig på skattefusk, och se om detta renderar hustrun att gräva ett atombomsskydd i potatislandet

Monday, September 10, 2007

Civikurage,,,

Jag hamnar tillsynes ovanligt ofta i situationer där jag bannar folk som bär sig illa åt av olika anledningar, vilket kan beror på att jag antingen är någon slags äckelpäckel-magnet ELLER så ligger det någon slags latent Rickard Rättrådig i mig och bara väntar på att få ta de svaga i försvar.
Ännu en gång har Norman B Fibbler dragit ut i strid, denna gång på ICA MAXI.
Scenen är kassalinjen, MASSIVA köer, suckande köande kunder och extremstressande kassörskor. Enter left, Mrs Kossamu och hennes tonårsdotter little baby mu.
Jo visst..dom köade precis som alla oss andra, i´ll give them that.
The show begins : Långsamt, nästan demostrativt och flinande travar hon upp vara efter vara på bandet, inte så det blir någon jämn ström av varor, utan verkligen EN och EN..
Kassörskan, något konfunderad över detta tilltag säger i skämtsam ton något liknande ; -Lite snabbare kan jag nog jobba, och ler.
Kossamu svarar lika snabbt som en kobra hugger;
- Du ska fullkomligt skita i hur fort jag travar mina varor - fortsätt att ta betalt ditt lilla äckel.
Kassörskan må ha blivit chockad, för hon bara fortsätter att i snigelfart slå in kreaturets varor - en och en.. men man ser att hon blev rejält ledsen.
Så utbryter panik i ladugården! Kossamu har glömt något på sin inköpslista, och brölar åt little baby mu att fortsätta, vilket hon gör, i samma takt, och med en hand. Det är alltså inte så at dom vrider på varorna för att får ean-coden åt rätt håll, utan maskar av ren djävulskap. Långt om länge återvänder Mamma Mu, och välter ner ytterligare ett tjog varor i vagnen. Kassörskan som ofelbart ser och hör kassaköns suckande, stönande och himlande med ögonen, vänder sig nu till lilla baby mu med en vädjan;
- Jag vill inte vara tjatig men, skulle ni inte kunna lasta på era varor lite fortare? Kön är jättelång. och flera vill kunna betala. Om du vill kan du lägga ifrån dig plånboken hör så du kan packa upp med båda händerna.
Ur baby mus mun kommer då ; - Hörde du inte vad min mamma sa? Håll käften och ta betalt! Nu träder Norman B Fibbler in i handlingen.
Jag kan omöjligt acceptera sånt beteende och blir därför heligt förbannad!
- Hörrudu! ( Baby Mu och Mamma Mu vänder på huvudet samtidigt)
Jag stirra Baby Mu stint i ögonen ; - Jag tycker du ska ta din feta morsa med dig ut härifrån, ut i bilen och skämmas, för man tilltalar inte folk på det sätt ni gör!
Detta resulterar i att båda kossorna utan ett ord vänder på klacken och bara går.
Kassörskans reaktion värmde mitt hjärta ; Tack! Om du bara visste hur många gånger sånt här inträffar och hur många gånger jag önskat att någon skulle våga säga ifrån.
Äntligen någon som törs visa lite civilkurage! Hon trycker min hand och ler.
Mannen bakom mig i kön viskar diskret ; fan vad modigt gjort.

Men.. inte är det fråga om mod?
Är det inte vår skyldighet att hjälpa och försvara svagare om vi kan?

Det tycker i alla fall jag...



Lev väl!


//Norman B Fibbler

Saturday, September 08, 2007

På Österlen


Ett stenkast från havet ligger en liten fantastisk oas vid namn "Karnelund" mitt i en fyrvägskorsning.Sällan har ett B&B varit så genomtänkt i färg och form, allt från rosorna på bordet till lampskärmar och möbeltyger. Rummen vätter mot en innergård som för tankarna till Franska riveran eller en Italiensk klosterträdgård med örter andra växter. Detta mina vänner är en plats som är värd en MYCKET LÅNG omväg. Ägarna, Peter och Jan har i mitt tycke verkligen lyckats i sin strävan att skapa något alldeles alldeles extra.

Norman anbefaller således: Åk dit per omgående!!!!!!!!!


Lev väl!!


//Norman B Fibbler

Tuesday, September 04, 2007

Min lilla mor...

tyckte det var för dåligt tryck i räkfrossans karaokebar varför hon grabbar mikrofonen och sjunger Klas-Göran för full hals. Själv är lilla jag för blyg för dessa utsvävningar och håller mig till att babbla oemotsagd i min blogg.





Lev väl!



//Norman B Fibbler

Monday, September 03, 2007

Vad har Krösamaja och min kära hustru gemensamt?

Jo - Deras personligheter drivs av att oroa sig för att himlen skall falla ner över deras huvuden, eller någon annan lika osannorlik händelse. Hustrun, en annars i alla avseenden , förutom dessa existenisella bekymmer, balanserad person har såsom särskild talang att vara orolig för ormar. Dels är ju då ormar i sig en styggelse med sitt slingrande sätt, men hustrun tror därtill att de har någon slags speciellt närminne just för henne. Orm-oron tar sig följande uttryck;

*1 Ormen upptäcks

Då kastar man vad man har för handen (barn, matkasse, kinesisk mingvas) och spurtar som en dopad östtysk sprinter åt motsatt håll mot vad ormen förväntas slingra sig.
Rusandet upphör när man antingen kommit hem, alternativt avlägsnat sig ett minimum av två kilometer. Noterbart är att detta även sker om man sitter på en cykel - vilket innebär att alla gällande hastighetsgränser överskrids med råge. Cykeln har från tid till annan klockats för överljudshastighet.

*2 I säkerhet

Beskrivs ormen (eller den långa daggmasken - artbestämning slösas det inte tid på i panikens ögonblick) som enormt lång och blodtörstig . Grundregeln är - om det slingrar så existerar risken att det är en oupptäckt människoätande art av anakonda eller pytonorm.

*3 Undvika vidare konfrontation

Gör man genom att helt sonika aldrig mer besöka den plats orm-mötet ägt rum.
Ormen ligger förmodligen i bakhåll med nyslipade tänder och bara väntar på att få hugga in i den så delikata och lockande vaden eller foten.

Min kära hustru rör sig numer helst längs motorvägar och andra platser där man kan förvänta sig att antalet ormar hålls till ett minimum. Måste skogen besökas görs det helst i platåskor från från sjuttiotalet och därtill endast i skogar som kan ses som kontrollerade (stadsparker, botaniska trädgårdar odyl). Kisspaus vid rastplatsen är uteslutet - numer pinkar hon från bilfönstret.


(Kära hustru! Då jag inser att detta lilla inlägg förmodligen kommer att leda till skiljsmässa vill jag på förhand be om överseende med den raljerande tonen)



Lev väl!


//Norman B Fibbler