Mina utläggningar brukar ju, som den inbitne läsaren vet präglas av ett snirkligt och högtravande språk. Jag fullkomligt älskar att skriva som en intervju i SF-journalen på 30-talet och vill gärna vrida till det mesta som knorren på en gris.
Nåväl, är då detta sätt att skriva något som DU käre läsare uppskattar?
11820 personer har hittills hittat hit, och visst får jag en eller annan kommentar, men frågan jag ställer mig är; BÖR jag byta skriftspråk? Skall jag skriva på mustig nutidssvenska utan mina älskade etyn, ehururn och eljstar?
Frågan kan kanske kännas märklig för DIG käre läsare, men för MIG - då jag är mitt uppe i ett intensivt arbete med att reformera mitt liv - kalla det gärna för 50års kris - är det ytterst relevant.
För mig blir det en fråga om att vara Norman B Fibbler eller icke..
Jag tror nämligen att utan texter lika snirkliga som kråset på en 1700-tals skjorta så kommer Norman helt enkelt att dö.
Nu ligger skarprättaryxan i din hand käre läsare.......
Lev väl!
//Norman B Fibbler
