Thursday, August 18, 2005

Att begrava någon.

Min pappa dog för 3 veckor sedan, vilket är mycket tragiskt i sig, men det har också givit mig insikt i den dunkla världen där begravningsentreprenören härskar oinskränkt.
Vår begravningsentreprenör är inte otrevlig, det vill jag påpeka, men jag tror han verkligen är arketypen för en sådan person. Dämpad,lågmäld och väldigt förstående rinner han fram med ett aldrig sinande förråd av pappersnäsdukar i kavajfickan. Han känns..*hm*...påhittad..

Hos begravningsentreprenören finns det begravningsporr..jo ni läste rätt.
Snygga broschyrer med tjockt glansigt papper där kan välja kistor och kistdekorationer.
Det enda som saknas är fotomodeller sminkade som lik liggande i kistorna.
Och kistorna är rena undren av smaklöshet med bronshantag och krussiduller, ja..inte alla då..
Vi valde att begrava vår pappa i en kista som är enkel men snygg och som kostar 12000 mindre är bronseländet.
Begravningsentreprenören förkunnade kallt:
-på den kistan är handtag tillval
- Kostar det alltså extra?
- mmm
- Hur mycket?
- 100 kronor paret...
- jamen då slår vi till och kostar på pappa ett par handtag...

Förmodligen är jag morbid, men jag tycker detta är hysteriskt roligt.
Tillval finns genom hela vårt liv, och även när vårt stoft skall firas av för sista gången.

Vi valde även att pappa skulle få ha sin favoritkostym på sig inför den sista vilan, men det gör långifrån alla.
Här kan man välja en uppsjö av olika modeller med alltifrån lösa skjortbröst, fejkade slipsar och ögon som limmats igen med superlim eftersom ögonen i vissa fall (tvärtemot vad man ser på film) inte går att stänga, till rena mumieutstyrseln och exklusiva täcken och kuddar i kistan.

Munnen på den döde stängs ofta genom att en ståltråd knyts runt huvudet. men eftersom vår pappa var nickelallergiker, så fick han ha munnen öppen.

Vad jag vill säga är hur hemskt mycket jag saknar min pappa, och hur jobbigt det känns att nu är det rent tekniskt jag som står näst i tur, ja efter mamma då..

Pappa...jag älskar dig, och saknar dig... vi ses i himlen...

//Peppo

Thursday, April 21, 2005

Habues papam...

Vi har en ny påve,,,jo visst.. och snacka om anställningsintervju.
Vem skulle inte skita ner sig om man stövlade in på anställningsintervjun och möts av 115 gubbstruttar i röda toppiga hattar och mantlar..

(Had a long sit down with myself and decided that blogging in swedish i far more simple, and as noone reads my blogs who gives a **** )

Saturday, April 09, 2005

Alone..

I feel so alone.....i know hundreds of people, but i miss not having a really good friend...
This sucks...


Se ya on the flipside..

Norman Fibbler

Thursday, April 07, 2005

SIT DOWN!

Jag har läst någonstans att för att försena utvecklandet av prostatacancer, vilket ALLA män obönhörligen slutligen drabbas av, skall man sitta ner och pinka.
HUR i glödheta helvetet utför man en sittkissning mitt i en skog utan att lyckas pissa i och på sina svindyra sneakers?

Thursday i´ve got friday on my mind..

An eventfull thursday at work, and i never seem to stop being amazed how stupid my tennats are. For example, this guy started to make popcorn. You know LOOOTS of oil inte the pan, quite hot and what do you do next ?...Well this guy whent for a walk and came back about one hour later, the whole apartment i flames. Turns out hi´s got no insurance, and naturally as he has be negligent he will have to pay for the repairs, but noooooooooooo....not his bloke...
He claims there is no warningsigns neither on the stove, the bottle of oil or the popcorn bag, that tells him that he can not leave oil in a pan on a hot stove unatended, and figure this.....my company files a lawsuit and,,, LOSES.......

I rest my case your honour, no further wintnesses

Sincearly

Norman Fibbler

Insomnia

Yeah i know, i ought to be sleeping as i´m due at work tomorrow morning at 7, but with a head full of ideas, and the whole bed full of caughing, snoring and snarling whife and children, the sofa in the livingroom doesn´t seem that apeeling....


Faithfully yours
Norman Fibbler

Wednesday, April 06, 2005

Welcome

I have asked myself a million times, why blog? And Why really?
Well, i guess i felt an urge to share my thoughts as the grim reality of becoming middleage slowly is becoming more and more aparent. Hey guys look at me i´m fat, ugly and passed 40...yeah i know, please kill me.

If someone is interested i´m going to blog about my five children, my whife ( a readheaded chameleon), and my woork. Read it if you like, comments are allways welcome and so are you!

Sincearly

Norman Fibbler