Uti vår hage där växa blåbär

Igår begav sig familjen Fibbler på exkursion.
Kosan ställdes till den långgrunda havsviken några mil söder om platsen där vi just nu packar ihop våra pinaler för ÄNNU en flytt,
den sjätte på tio år, och om vårt nomadliv tar oss vidare i världen står ännu skrivet i stjärnorna.

Nåväl..viken vid havet är en källa till stillhet, och vid anblicken av det vidsträckta världsaltet kan man inte upphöra att slås av sin egen litenhet i sammanhanget.
Vi sitter på dom av salta vågor slipade och varsamt formade klipphällar, ännu varma efter sommarsolen, känner den ljumma havsbrisen och bara är..om edenskt är ett ord så passar det väl in här, annars har det nu uppfunnits.

Runt denna lagunliknande plats växer allsköns olika typer av grönska, inte minst kraftiga snår av björnbär.
Dessa svartblå delikatesser är ännu inte på långa vägar mogna, utan lyser vackert mörkröda, kanske som varning eller som lockrop till mindre nogräknade varelser, detta står ännu att utröna, men icke för ty.



Hustru och dotter Fibbler, akompanjerade av lilla spatthunden, tillhör den mindre nogräknade skaran. Växter det på en buske och SER det gott ut, så är det föremål för omedelbar konsumtion.
Således stoppas björnbärskart i giriga munnar, varvid det grimascheras, och kvids å det allra gruvligaste.

- Dom är ju inte moga! Iuuuuuuuuuu...
- No shit Sherlock...

I ivern att inmundiga dessa röda kapslar packade med amper gegga, lyckas också en annan innevånare slinka in i den glupande hustruns mun.

- Du... skall björn bär brännas i munnen
- ?
- Ja det känns som om jag ätit chili med bärfissmak...FAAAN vad det bränns...

Här kan inte er skribent låta bli att häva ur sig något om djävulsbaggar, radioaktiva ryska olvon och tredje gradens brännskador, allt resulterade i att hustrun galopperar till bilen, och desperat sköljer munnen med hundens vatten.

- Hunden klarar sig! Jag är BRäääääännskadad,
Den oförstående, törstiga och timida hunden får vackert se på medans hustrun svalkar sitt brända ( I verkligheten var brännskadan begränsad till ett lusbetts storlek i vänstra mungipan) anlete.

Liten guide till naturutflykter :

Om vintern äter man inte gul snö, och om sommarn äter man varken omogna Björnbär eller ilskna små skalbaggar, kapisch?



Lev väl!


// Norman B Fibbler

Den vrålande legobiten

Har du en dammsugare? Svaret är nästan givet då detta är ett vardagsföremål i Svenska hem, självklart svarar du ja.
Jag har två. En Nilfisk, som är tyst och sober, gör sitt jobb, och gör heller inte speciellt mycket väsen av sig. En riktig städmaskin kort och gott.

Och så har jag den vrålande legobiten...

Det är en liten röd hittepåmaskin med något outtalbart kinesiskt företagsnamn på ryggen. Den har sladd, slang, och munstycke men där slutar all likhet med normala dammsugare. Motorn är stor som en ordinär kolibri och går konstant på 350000 varv.
Trots detta måste fanskapet skedmatas om den stöter på större hinder är myggskitar.
Skulle av misstag något större komma in i dess outgrundliga inre början den klöka och vibrera. Efter några komplicerade handgrepp, en hemlig hälsning och en tibetansk bön får man loss munstycket och med lite lock och pock får man loss det granbarr som orsakat hela kalabaliken. Detta mekaniska missfoster såldes som "dammsugare" på Elgiganten, och fördes till hemmet av hustrun. Jo, den var billig - i will give them that. Jag har försökt att lämna tillbaka den, men då hotade dom mig med pistol.
Jag ger mig fan på att om vi skulle kasta den skulle den likt en bortsprungen katt
efter sex månader stå utanför vår dörr och vråla tills vi släpper in den.

Är det någon som vill ha ett rött miffo med påse stor som en fingerborg och hemsk andedräkt hör av er till undetecknad.


Lev väl!

Norma B Fibbler.

Dyngspridare.

Jag gissar att ni vid något tillfälle sett de stora dyngspridarna som far fram och tillbaka över åkrarna dragna av enorma traktorer. Jag har två, I MIN LÄGENHET!
Fyllda med både pink och prutt, far dom fram och åter genom den inte särskilt väl tilltagna lägenheten och släpper sin dynga där dom går och står.
Trosor, bh:ar, skor, papper ,dockor,tallrikar...rubbet.
Ja, jovisst käre läsare, här skall i ärlighetens namn erkännas att jag också stökar till men här pratar vi svart bälte, ABCDE-kort och förarbevis. Expertnivå!!!
Är ni sysslolösa eller vill få in en smula motion i vardagen - flytta ihop med två kvinnor på 76 kvadrat :)


Lev väl!


//Norman B Fibbler.