Sunday, August 26, 2007

I en storblommig hatt

Satt den mycket underliga kvinnan precis brevid mig på tåget från Stockholm.
Hon satt med öppen mun, andades stötvis och såg ut att sakna ett par pilsner i backen.
Någon hade försett henne med en MONSTRUÖST stor matsäck, som visade sig bestå av bland annat smörgåsar, fem stycken kokta ägg, en flaska saft, en flaska vatten och en termos med kaffe. Något sade mig att denna resa skulle gå till historien som en av de mer märkliga och jag blev inte besviken...
Strax efter avfärd från Stockholms C mot Linköping, vi hade precis passerat Tantolunden, bestämmer damen sig för att äta. Långsamt och mycket nogsamt vecklar hon ut alla sina paket och påsar, och sitter efter en stund med fyra smörgåsar och samtliga ägg ( fem stycken ) i knät. Måltiden börjar med att hon bokstavligen trycker in äggen i munnen - vi talar rekordtid här - mellan 60 och 90 sekunder så var samtliga äggen borta. Damen slickar sig om munnen utstöter en ljudlig flatrap och konstaterar;
- Åh fy faaaaan vad äckligt.
Inte direkt det man förväntar sig från en dam i sextioårsåldern med storblommig hatt kanske, med detta skulle bara visa sig vara preludiet till vansinnigheterna.
Efter något halvliter saft och några smörgåsar packas allting prydligt tillbaka i väskan, varvid damen utbrister ; - TACK FÖR VÄNLIGHETEN!! ( Notera versalerna men hon skrek verkligen ) Åtminstone kunder inte jag notera vem hon tackade, men, var och en blir salig osv...
Tåget skramlar vidare och närmar sig sitt första stopp, Södertälje Syd.
Tågvärden basunerar således ut detta över tågets högtalare , varvid damen med hatten skriker ; GOD JUL!
Ett tyst fnissande hörs i vagnen, ty nu har fler upptäckt damen med hatten och hennes något underliga förehavanden.
Resan fortlöper, och vid varje utrop i högtalarna kvitterar damen upplysningen med ett ljudligt GLAD PÅSK, GOD JUL, TREVLIG PINGST osv...
Jag är nu tvungen att gå på toaletten för att få en möjlighet att skratta..
Det står nu helt klart att denna kvinna är fullständigt vansinnig, och jag märker att nästan alla medpassagerare tittar och tisslar, något som inte verkar beröra damen det minsta. Nåja, till slut så började väl äggen ge sig till känna och damen reser sig och beger sig mot toaletten. När hon återvänder ser jag att det hänger toapapper från linningen på hennes kjol - ca 5 meter, för att vara exakt, något hon inte verkar lägga märket till. Detta upptäcker dock så småningom tågvärden - en vänlig yngre dam , och lindar upp sagda papper på handen, vilket överlämnas med ett leende till damen. Hon tittar tacksamt upp mot tågvärden och galer ; Tack för vänligheten ! Gott Nytt År!!! Det är inte ofta SJ:s personal springer, men det gjorde denna tågvärd.
Pionröd i ansiktet försökte hon kväva en skrattsalva, och jag kunde höra hur hon formligen bröt ihop när dörren in till lokföraren stängdes bakom henne.

Damen fortsätter till allmän muntration sitt kackel, och det blir efter någon timme dags för tågbyte. Anslutande tåg står redan inne, så jag letar snabbt upp min plats, och skall just försöka slumra in när jag ifrån andra ändan an kupén hör ; Tack för vänligheten - GLAD MIDSOMMAR!! Tokan har även hon bytt tåg...
Trafikassistenten - en grånad gentleman i sextiårsåldern som hjälpt kackelkvinnan ombord vet inte riktigt hur han skall tackla situationen och lyfter därför bara chevalereskt på mössan och går fnissande därifrån.

Hennes utrop fortsätter under färden mot min slutdestination - en plats som även damen uppskattade visade det sig, för när utropet kom ; - Nästa KISA!
utbrister hon ; HALLELUJA, PRISA JESUS!

Jag vet inte om damen var medveten om det , men jag kan bara konstatera att hon gjorde denna tågresa till mitt livs märkligaste - och för den delen roligaste någonsin.


Lev väl!!!


//Norman B Fibbler

5 comments:

jacobsteel said...

såna resor behöver man oftare än man tror. gemytligt trefaldighet!

Space babe said...

Du har just fått mig att skratta mer än jag gjort på två månader! Jag bryr mig inte om ifall du skarvat till sanningen några millimeter eller 5 meter (hehe), så här kul måste man få ha ibland! Gud, vad det är trevligt med galna människor (som inte är aggressiva)!

Fluffgubben said...

Det otroliga med hela historien är att den är HELT sann.
Den inträffade på intercitytåget från Stockholm till Linköping, och kustpilen mellan Linköping och Kisa den 23/7 i år...

Morelli said...

Heja Norman! Åk mera tåg! Skriv mer!

stella sweden said...

Vilken tur att jag är så nyfiken så kikade på en bloggväns bloggvänner! Och endast slumpvis valde denna!
Skrattade mig igenom HELA berättelsen!

GLAD PÅSK!!!

:)