Vad har Krösamaja och min kära hustru gemensamt?

Jo - Deras personligheter drivs av att oroa sig för att himlen skall falla ner över deras huvuden, eller någon annan lika osannorlik händelse. Hustrun, en annars i alla avseenden , förutom dessa existenisella bekymmer, balanserad person har såsom särskild talang att vara orolig för ormar. Dels är ju då ormar i sig en styggelse med sitt slingrande sätt, men hustrun tror därtill att de har någon slags speciellt närminne just för henne. Orm-oron tar sig följande uttryck;

*1 Ormen upptäcks

Då kastar man vad man har för handen (barn, matkasse, kinesisk mingvas) och spurtar som en dopad östtysk sprinter åt motsatt håll mot vad ormen förväntas slingra sig.
Rusandet upphör när man antingen kommit hem, alternativt avlägsnat sig ett minimum av två kilometer. Noterbart är att detta även sker om man sitter på en cykel - vilket innebär att alla gällande hastighetsgränser överskrids med råge. Cykeln har från tid till annan klockats för överljudshastighet.

*2 I säkerhet

Beskrivs ormen (eller den långa daggmasken - artbestämning slösas det inte tid på i panikens ögonblick) som enormt lång och blodtörstig . Grundregeln är - om det slingrar så existerar risken att det är en oupptäckt människoätande art av anakonda eller pytonorm.

*3 Undvika vidare konfrontation

Gör man genom att helt sonika aldrig mer besöka den plats orm-mötet ägt rum.
Ormen ligger förmodligen i bakhåll med nyslipade tänder och bara väntar på att få hugga in i den så delikata och lockande vaden eller foten.

Min kära hustru rör sig numer helst längs motorvägar och andra platser där man kan förvänta sig att antalet ormar hålls till ett minimum. Måste skogen besökas görs det helst i platåskor från från sjuttiotalet och därtill endast i skogar som kan ses som kontrollerade (stadsparker, botaniska trädgårdar odyl). Kisspaus vid rastplatsen är uteslutet - numer pinkar hon från bilfönstret.


(Kära hustru! Då jag inser att detta lilla inlägg förmodligen kommer att leda till skiljsmässa vill jag på förhand be om överseende med den raljerande tonen)



Lev väl!


//Norman B Fibbler